Uselt!

Ordet uselt kan beskriva många saker just nu. T.ex hur USELT man mår när man är gravid i vecka 9! Hur USELT det känns när man inte orkar ta itu med vardagliga saker för att man är gravi i vecka 9! Hur USEL hustru man känner sig när man efter klockan 20 aldrig orkar vara uppe och socialisera med sin make.(Exception idag, jag går på kaffe!) Och hur USELT är det inte med det här askmolnet som ställer till det för en massa folk. T.ex. brorsan som skulle med sin tjej till Spanien på en skön semester!
Nåväl...tur är det ju att jag faktiskt är i vecka 9 och att illamåendet väntas gå över ca. vecka 12! (Inga garantier naturligtvis).....Och tur är att våren är på G och man kan sysselsätta ungarna på ett lättare sätt när man kan vara ute utan att frysa ihjäl. Och tur är det att jag nu i vecka 9 fortfarande kan äta normalstora portioner utan att dö av sura uppstötningar!
Men, om jag mår lite bättre snart kan jag också putsa våra fönster. Gudarna ska veta att de är i stort behov av putsning! Våren är här!
Kram på er allihopa!

Ursäktad???

OK, min väninna Mia har mycket bättre argument att komma med än mig för att inte ha hunnit uppdatera bloggen.....Men, jag är faktiskt JÄTTESJUK. Hela tiden är jag jättesjuk. Och alla inhalationsmedeciner i världen tycks inte hjälpa!!! Och som vanligt när man inte mår bra så orkar man inte vara "fyndig" eller glad eller NÅT! Inte jag iallafall.
Nä...fortsätter jag att känna mig så här så ger jag nog upp denna blogg, jag menar folk tycker väl att man är en "whining baby" om man bara skriver om sina krämpor hela tiden.
MEN....vi hade faktiskt jätteskoj på Lek Vegas förra söndagen. Undrar om det var där vi fick veckans baciller?? En vecka senare och alla förutom Adrian är jättepissiga.
Inte fick jag fynda ifred på klädbytardagen i lördags eftersom jag tog med mig Adrian då han med krokodiltårar skrek MAAAAAMAAAA....
Nåväl...hoppas att veckan som kommer innehåller friskhet och goda provsvar från läkaren, då jag både röntgade lungorna och tog massa blodprover förra veckan.
Kram på er.
(Åhhhh neeeej, jag har totalt förträngt att det är PÅSK nästa vecka!)

Bloggliv som förvärras?

Helt otroligt vad flitig jag är på att blogga! NOT!!!
Anyway, här kommer en resumé på vad som försigår i mitt liv just nu: Fråga mig inte om vardagar...dom tycks bestå av ett virrvarr av hämta/lämna på dagis, handla, städa, fika och laga mat. Till det har Adrian själv lagt till: Bara mamma duger och pappa får inte hjälpa till! Just vad jag behövde. Så nu sover både A & A tillsammans med mamma (fråga inte om mamma sover)...Och P-F sover själv!! Helt rättvist, eller hur??
Helgen såg ut ungeför så här: Lördag kl. 13-16 - Kalas 1.....kl.17-20.30 Kalas 2 Söndag kl. 14-17.30 Kalas 3.
Jag ska nog inte gå in på några detaljer om Adrian sockerintag dessa 2 dagar och resultatet av detta...(använd fantasin!) Ni som känner Adrian vet säkert hur han reagerar på socker!!
Nu har som tur var vardagen tagit över, men jag tror att Adrian nu lider av kalasabstinens, och vill ABSOLUT inte klä på sig och gå till dagis. Vill BARA äta godis, tårta och diverse andra sötsaker. Vill bara att MAMMA ska göra saker med honom. Riktigt spännande att se hur helgen som kommer blir, då vi faktiskt bara ska gå på ETT kalas!
Igår somnade jag med barnen vid åtta, så nåt bloggande blev det ju inte. Hmmm, och nu måste jag nog föredra att ta en dusch. Ha re gött!

Kalasdag 3

Ja, vi kör det på repeat. Fixa tårta, vispa grädde, lägga upp muffins och brygga kaffe. Plocka fram dricka och glömma att ge barnen sina påsar. HA, HA...det kom jag faktiskt ihåg den här gången!
Kanske var det för att jag körde det som ett mantra igår innan jag somnade.
Trevligt hade vi ialla fall. Och till er alla vill jag tacka än en gång för alla fina presenter och för att ni förgyllde vår tillvaro och hjälpte till att äta upp alla sötsaker så att jag slipper att göra det själv. Fast till dom som känner sig manade så finns det både tårta och nybakade muffins kvar!
Hmmm, P-F sa precis att Adrian som vaknat och är ledsen tar sig på örat! Betyder det att jag ska stämpla på vårdcentralen imorgon igen??
Suck, precis som jag sett fram emot att börja nån sorts normal bebisvardag igen.. Nåväl, det KAN ju vara falsk alarm, you NEVER know, or do you??
Låt oss tjuvstarta veckan med att tänka positivt. Allt löser sig! Kram till er allihopa.

Kalasdag 2

Så här efter ännu en lyckad och trevlig kalasdag sitter jag och spånar framför datorn och försöker febrilt komma ihåg vad det var jag nu skulle göra för nytta på den (förutom at blogga förstås)... Jo, nu kom jag ihåg det!! Och sagt och gjort: Kära Miasson...jag har nu ändrat ansökningdatum till barnomsorgsplats för Alexia till Augusti, så nu hoppas jag att Emilia får börja i maj utan några som helst kompikationer!! Det gick bra att logga in på kommunens hemsida, det var bara det att man skulle logga in på rätt ställe också! Hmmm...
Så efter detta kan jag nu stryka ett MÅSTE ifrån min lista som bara existerar i mitt huvud och om den skulle finnas på ett dokument skulle den nog vara både oläslig och oförståelig (Madde, kan man säga så?).
Nu ska jag alltså sätta mig och relaxa, det betyder för mig att börja oroa mig för om jag har handlat tillräckligt med korv för imorgon och om jag åter kommer att glömma att ge barnen ballonger och godispåsar när de går! Pust...
Kram till er alla som njuter av en mysig lördagkäll.

Dagens åkomma

Hej bloggisar! Ja, inte kan man väl vara frisk mer än ett par dagar i sträck! Det vore ju trist, vad skulle man sysselsätta sig då med. Jag menar, hur uppfriskande är det inte att googla på åkommor för att sedan försöka ta på sig till ett apotek med två måttligt lyckliga individer, varav den ena ständigt hoppar av ståbrädan för att springa runt på egen hand....
Alltså.....dagen åkomma är (förutom lite hosta som började igår) : gegg i ena ögat. Som tur var fanns det receptfritt!!! Det är ju alltid något, fast hade det inte varit roligt med en liten runda till vårdcentralen, ja, vi börjar ju känna oss ganska hemmastadda där nu.
Nåja, allt detta + lite trotsålder och "I have made my day"!
Hoppas att ni andra sysselsätter er med skojigare saker. Fast jag håller med Muddiz..hennes åkomma är ju väldigt tydlig....kan vara jobbigt såvida inte Max factor har kommit på nån mirakel-kräm!

Virrmaja!

Är det nåt som händer när man på kort tid får två barn eller är det åldern som börjar ta ut sin rätt?
Vad gör man när ingenting hjälper en att komma ihåg saker man MÅSTE göra?
Och varför har man helt tappat förmågan att fokusera på andra saker än att på ett nödvändigt vis få ihop basala saker som mat, tvätt och ibland städ?
Många frågor och inga svar som duger.... Jag hoppas att det är nåt som går över, annars kanske man får någon diagnos och det vore ju inte så skoj. Vad skulle man säga då till eventuella kommande arbetsgivare? Jaaaa, förutom lite alzheimers så är jag väldigt kompetent och ordningsam! Kära bloggmammor, säg att ni lider av samma besvär så att jag inte känner mig så konstig.